Bergvärme är uppvärmning med en värmepump som hämtar värme ur berggrunden via ett borrhål, en så kallad energibrunn. Berget håller en jämn temperatur året runt, vilket gör att pumpen arbetar effektivt även mitt i vintern och kan värma både radiatorer, golvvärme och varmvatten.
Hur fungerar bergvärme?
I borrhålet sänks en kollektorslang ned. I slangen cirkulerar en frostskyddad vätska, köldbärare, som tar upp värme från berget. Inne i huset överförs värmen i bergvärmepumpen till köldmediet, kompressorn höjer temperaturen och värmen förs ut i husets vattenburna system.
Samma princip används för jordvärme, där slangen grävs ned horisontellt i marken, och sjövärme, där slangen förankras på sjöbotten.
Borrhål och borrdjup
- Ett vanligt borrdjup är 200–300 meter, och genomsnittet i Sverige har legat kring 200 meter de senaste åren.
- Villor som fick bergvärme för 20–25 år sedan har ofta 100–120 meter. Byter du till en nyare och effektivare pump kan det behövas fler borrmeter.
- Djupet beror på husets värmebehov, berggrundens egenskaper och var på tomten du kan borra.
Bergvärme är vanligt i Sverige: ungefär 690 000 ytliga geoenergisystem var i drift vid utgången av 2024.
Anmälan och regler
Det är förbjudet att utan anmälan till kommunen inrätta en värmepumpsanläggning som hämtar värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. I vissa områden, till exempel vattenskyddsområden, kan kommunen kräva tillstånd. Anmälan görs innan borrningen och arbetet bör inte börja förrän kommunen svarat. Borrföretaget rapporterar sedan brunnen till SGU:s brunnsarkiv.
Kommunerna har ofta riktavstånd, till exempel till grannens tomtgräns, andra energibrunnar och dricksvattenbrunnar. Avstånden varierar, så kontrollera vad som gäller i din kommun.
Fördelar och nackdelar
| Fördelar | Nackdelar |
|---|---|
| Jämn och hög effektivitet hela året | Högre investering, främst för borrningen |
| Ingen utedel som låter | Kräver vattenburet värmesystem |
| Lång livslängd på borrhålet | Anmälan till kommunen och tomt som tillåter borrning |
Som riktmärke räknar en svensk landrapport (2025) med en genomsnittlig COP på ungefär 3,8 för bergvärme. Nyare varvtalsstyrda pumpar kan prestera bättre.
Kostnad, ROT och Villaeffekten 2026
Priset varierar mycket beroende på borrdjup, pumpens storlek, markförhållanden och hur mycket som behöver göras i huset. Det finns ingen officiell prisstatistik, så jämför flera offerter med samma omfattning.
- ROT-avdrag: 30 % av arbetskostnaden, högst 50 000 kr per person och år. Vid fast pris räknas arbetet som 35 % av totalpriset för berg-, jord- och sjövärme. Markarbete för värmeförsörjningen ingår. Läs mer under ROT-avdrag.
- Villaeffekten: styrbara berg-, jord- och sjövärmepumpar omfattas. Bidraget är högst 30 % av materialkostnaden, max 60 000 kr per småhus, för hus med värdeår före 1990 som du bor i stadigvarande och som inte är anslutna till fjärrvärme. Du söker via Boverkets e-tjänst. Materialet ska vara beställt tidigast 17 oktober 2025.
- Ingen grön teknik: värmepumpar omfattas inte.
Räkneexempel: antag ett fast pris på 250 000 kr. Arbetet räknas då som 35 % = 87 500 kr, och ROT-avdraget blir 30 % av det, alltså 26 250 kr. Äger ni huset två, kan avdraget fördelas mellan er.
Är bergvärme rätt för dig?
Bergvärme passar ofta bäst i hus med vattenburen värme, stort värmebehov och lång planerad boendetid. Jämför gärna med en luft-vattenvärmepump och räkna på båda i värmepumpskalkylatorn. När du vill ha konkreta förslag hjälper Elektrify dig hitta en certifierad installatör via begär offert.
